Maj 212006
 

Vi har pratat om att gå upp på det fjället som ligger alldeles bredvid huset. Men jag känner att det blir för mycket. Men att få gå fram till fjällets fot och se upp på det skulle vara en upplevelse.

Vi går iväg.

 

En underlighet som jag har funderat över är det vattenfall som rinner halvvägs ner för fjället och sedan försvinner. Vart tar det vägen? Kanske att vi kan få reda på det om vi går närmare och ser efter.

 

På vägen fram till fjället hittar vi fjolårslingon som övervintrat under snön. De är goda.

 

En fjällbjörk.

 

När vi vänder på huvudet får vi syn på ett flygplan som håller på att landa på flygfältet i Lakselv.

 

Kan vi se nu vart vattnet tar vägen i vattenfallet?

Vi har kommit lite närmare.

Vi kan inte gå helt intill. Det är för farligt. Man kan ramla på de lösa stenarna och falla ner för berget.

Tydligen rinner vattnet ner under stenarna. Och sedan en lång bit under markytan, för att sedan komma fram igen längre ner. Den bäcken som vi hittar nedanför fjället måste vara en fortsättning på bäcken.

 

Nu är det dags att vända hemmåt. Där nere vid älven bor vi.

 

Imorgon åker vi till Stabbursdalens nationalpark. Det får du inte missa!

Klicka här!

Maj 192006
 

Idag gick vi ut för att se på Lakselv. Vi åkte till Skoganvarre öster om staden. Denna vy över Lakselv med Fjället, Porsangerfjorden och flygfältet mötte oss.

 

Så här långt har våren kommit. En björk.

 

Flygfältet är en anläggning som dominerar staden. Det har en speciell historia. Under andra världskriget byggde tyskarna ut flygplatsen och använde den som flygbas. Det var 30.000 tyska soldater stationerade i Lakselv.

 

Här har jag försökt fånga hur de höga fjällen hela tiden gör sig påminda. Här har vi flygfältet igen.

 

Vi fann något överraskande. Staden har faktiskt en fin badstrand med härlig fin sand.

 

Alla minnen från kriget präglar staden och befolkningen mycket. När vi gick upp på fjället för att se på utsikten hittade vi denna övervuxna trappa. En gammal tysk militärförläggning.

 

Alldeles bortanför trappan fick vi syn på skrot i skogen.

 

När vi gick närmare fann vi denna gamla rostiga bensindunk.

 

Vad står det på den? Vi måste titta lite närmare.

”Wehrmacht”. Det är tyska och betyder ”krigsmakten”.

Denna bensindunk har legat här i 60 år. Den har blivit bevarad eftersom metaller inte rostar lika fort här på grund av klimatet. Kan det ha varit så att denna bensindunken lämnades kvar av tyskarna när de lämnade området? Kan de ha använt den när de brände ner anläggningen? Vi vet inte. Tyskarna brände ner hela Lakselv, ja hela länet, när de lämnade Nordnorge.

 

Imorgon skall vi åka till Karasjok.

Klicka här om du vill följa med dit.

Maj 182006
 

18-27 maj hälsade jag på vänner långt uppe i Nordnorge, i det lilla samhället Lakselv. Jag flög från Oslo till Alta.

Mellan Alta och Lakselv åkte jag bil. Här kan du få se några bilder från bilresan.

Alla bilderna är tagna genom bilfönstret.

Färdvägen ser du här:

 

Det första som slog mig när jag steg av planet i Alta var de höga fjällen. Här ser du flygplatsen i Alta med ett fjäll i bakgrunden.

 

Bilresan fortsatte upp på fjället. Detta fjällandskap heter Sennalandet. Fast att vi är långt inne i maj ligger snön kvar.

Det kändes underligt att så plötsligt komma från våren i Stenungsund med blommande fruktträd, rätt in i vintern.

 

Sista delen av bilresan går utefter Porsangerfjorden. Här nedan ser vi en vy över fjorden bort mot östra stranden. Vi ser de intressanta grå dolomitbergen. Dem skall vi titta närmare på om några dagar när vi reser på andra sidan fjorden.

 

Imorgon skall vi undersöka omgivningarna runt Lakselv.

Klicka här om du vill följa med.